Kiselalgen – en livsviktig överlevnadsexpert – Kiselalgen – en livsviktig överlevnadsexpert

I sjöar och i havet lever de i den övre delen av vattenmassan, eftersom de behöver solljus för att kunna fotosyntetisera, det vill säga ta upp koldioxid och avge syre. Ytterligare andra arter har anpassat sig till mikromiljöer av vatten och lever i vattenfilmen runt partiklar i fuktig jord, i bladveck och dy där vatten alltid ansamlas i nederbördsrik regnskog, bland fjädrarna hos sjöfågel eller i porer av smältvatten på is. Döda kiselalger sjunker till botten och bäddas in sedimenten och genom att studera artsammansättningen i avlagringarna kan man dra slutsatser om hur till exempel försurning, näringsläckage och kemiska utsläpp påverkat vattenmiljön. Artfakta Namn: Chaetoceros Latinskt namn: Chaetoceros Storlek: 10-20 µm, i diamater Grupp: Plankton Undergrupp: Växtplankton Ursprung: Marin miljö Livsmiljö: Det fria vattnet,. Små förändringar kan göra att somliga arter snabbt växer till i antal medan andra försvinner. När algerna via kemiska signaler i vattnet känner av att det finns djurplankton i närheten kan de dela upp kedjorna i mindre delar och på så sätt bli för små för att kunna bli uppätna. Man kan därför få en bra beskrivning av miljöförhållandena genom att ta reda på vilka kiselalger som växer där. Kiselalger är encelliga, men hos många arter sitter cellerna ihop i kedjor som kan bestå av mer än 30 celler. Många arter lever i stället fastsittande på olika underlag, från berghällar till minsta sandkorn, på olika konstruktioner och båtskrov, på växter och djur. Sitt namn har de från det skal av kisel som omsluter cellen, man brukar säga att kiselalgerna lever i glashus då glas består av kisel. Nitratkoncentrationer och algblomningar måste därför vara i balans med bottenvattnets syretillgång för att minska utbredningen av syrebrist. Livet i ett glashus Kiselalger är inte bara otroligt viktiga för det marina livet, de är också fantastiskt vackra. Namnet på gruppen syftar på det kiselskal som omger organismen, ett skal av två likadana halvor, den ena lite större än den andra, som en ask med botten och lock. Chaetoceros finns i hela Sverige. Efter blomningen klibbar kiselalgerna ihop sig till aggregat som kallas marin snö, eftersom de ser ut som snöflingor i vattnet. De är en viktig föda för djurplankton som i sin tur blir mat för fiskyngel. På västkusten finns det många marina arter, medan det i Östersjöns bräckta vatten finns arter som tål lägre salthalt.

Man hittar kiselalger i de mest skiftande miljöer som innehåller vatten. Naturhistoriska riksmuseet har en betydande samling kiselalger i och med att en av föregångarna inom kiselalgsforskningen, P.T. Kiselalger är små encelliga alger som finns nästan överallt på vår jord. Kiselalger är små, de flesta är mellan 20 och 200 mikrometer i diameter, ungefär som diametern på ett hårstrå. Det hårda skalet skyddar även algerna mot djurplankton som äter dem, men algerna har även en annan spännande försvarsmekanism. Även det material som återstår efter hans dotter Astrids arbete inom samma område finns på Riksmuseet. Cleve, donerade sin stora samling mikroskoppreparat och mer eller mindre bearbetade prover till museet. Kan ge syrebrist på botten När algerna sjunker till botten blir de mat för bottenlevande organismer och bakterier som bryter ned kiselalgerna till koldioxid och närsalter, som till exempel ammonium och nitrat. Den snabbhet de sjunker med sammankopplat med den stora mängd koldioxid kiselalgerna tar upp gör att de står för en stor del av transporten av koldioxid från atmosfären till sediment och djuphav i oceanerna, den så kallade biologiska pumpen.

Leave a Reply